fredag 12 oktober 2007

Äntligen!

Det här är bra. Det är rätt.

USA:s förre vicepresident och klimatkämpen Al Gore, samt FN:s klimatpanel IPCC, får Nobels fredspris 2007.

Fredspriset går till två aktörer som var och en på sitt sätt jobbar för att förebygga konflikter. Det är en viktig signal. Omvärldens jubel och klang når sällan de som jobbar med diplomati, de som gnetar och stretar med internationella konventioner och som då och då rör dem i land. Nu kan man knappast säga att det har varit tyst om vare sig Al Gore eller IPCC, men priset säger ändå något om en nödvändig tyngdpunktsförskjutning: Mer fokus på förebyggande.

torsdag 11 oktober 2007

Stora saker pågång

I morgon tas frågan om EU:s reviderade fördrag (som numer går under namnet ”reformfördraget” upp vid EU-nämndens möte. Då ska utrikesminister Carl Bildt och statsrådet Cecilia Malmström, enligt riksdagens information, ”stämma av läget i förhandlingarna om EU:s nya reformfördrag” inför rådsmötet för allmänna frågor och yttre förbindelser den 15-16 oktober.

”Stämma av läget”, jo man tackar.

Man sänder en stilla tanke till de redaktioner som gissningsvis sitter runt om i Sverige just nu och producerar artikel efter artikel, analys efter analys, kring hur detta nya fördrag kan komma att påverka Sverige och betyda för EU. Alla debattörer, politiker från alla läger, tyckare och tänkare, var håller ni hus?

Ty det är ju så att avsikten är att bana väg för ett godkännande av fördraget vid stats- och regeringschefernas informella möte i slutet av nästa vecka. Jo just det, nästa vecka.

Och det är en ny konstitution vi talar om.

Vikten av detta fördrag skall inte underskattas, då regeringen själv skriver att det ”utgör själva kärnan i EU”. Och eftersom det är så viktigt åker statsrådet Malmström till tio orter runt om i Sverige på en ”Reformfördragsturné”. Av de tio orterna hinner hon i varje fall besöka tre orter innan dess att frågan skall avgöras i EU-nämnden (i morgon).

Vid sidan av fördraget växer frågan om EU:s reviderade säkerhetsstrategi sig allt mer aktuell. Regeringen planerar en konferens om EU:s säkerhetsstrategi i Stockholm i november, vilket kanske kan ses som något av startskottet med arbetet kring en svensk position inför revideringen. Den nuvarande strategin antog 2003 och den skall revideras och utvecklas under 2008, för att sedan kanske brisera under det svenska ordförandeskapet 2009?

Det skulle ju inte precis skada med en öppen och konstruktiv debatt om denna säkerhetsstrategi redan nu. Så att det inte enligt god tradition blir en ”Säkerhetsstrategiturné” i Sverige när allt redan är klappat och klart…

Jag har tagit upp fördraget tidigare, här.
För information i korthet, se här.
Utkastet till det nya fördraget finns här (men då gäller det att man inte låter sig förskräckas av franskan utan klickar sig vidare).

Are we safer yet?

Det frågar sig Charles V. Pena i ett läsvärt inlägg på United Press International.

"This requires understanding that the growing tide of anti-American Muslim hatred -- which is the basis for terror groups to draw Muslims to their ranks -- is fueled more by what we do, i.e. U.S. policies, than who we are.

In other words -- as the Sept. 11 Commission concluded and numerous polls conducted throughout the Islamic world show -- they do not hate the United States for its freedoms, way of life, culture, accomplishments or values. But Muslims throughout the world believe they are victims of U.S. foreign policy.

For example, they hear the rhetoric of the United States seeking to establish democracy in Iraq but see continued unqualified U.S. support for an autocratic and oppressive theocracy in neighboring Saudi Arabia."

onsdag 10 oktober 2007

Snöflingan åter i luften

I morgon kommer en intressant fråga upp vid regeringssammanträdet. På Försvarsdepartementets ärendeförteckning finns nämligen en punkt med om "Bemyndigande till Försvarsmakten att inleda förhandlingar med Ryssland om en arrangemangsplan för det bilaterala utbytet 2008".

Minnesgoda läsare minns övningen Snöflingan, som i början av förra året blev föremål för en intensiv debatt. Svenska soldater övade tillsammans med ryska soldater tillhörande en pluton från den 138:e motorskyttebrigaden. En brigad som har varit stationerad i Tjetjenien och som bl.a. av Svenska Helsingsforskommittén har anklagats för att ha begått övergrepp.

Debatten handlade bland annat om samarbete med en brigad som misstänks för krigsförbrytelser innebär att man legitimerar dem. Många ansåg att det var inkonsekvent av den dåvarande regeringen att på politisk nivå fördöma övergreppen i Tjetjenien, samtidigt som man samarbetade militärt med Ryssland, dessutom med just detta förband.

Försvarsminister Björklund KU-anmäldes och KU-ordförande Lennmarker (m) sade i Ekot att det är en allvarlig kritik som riktas mot försvarsministern, därför att om man bjuder in människor i en sådan position måste man hålla reda på att vederbörande inte har detta förflutna. Ku grankningen ledde till att vid det årets granskning av regeringens arbete, gällde den tyngsta kritiken Snöflingan. "Sverige ska inte bjuda in misstänkta krigsförbrytare", sades det.

I riksdagsdebatten den 9 juni 2006 framförde Lennmarker följande:

"Den fråga som kanske är den viktigaste och där kritiken har varit skarpast gäller militärövningen Snowflake. Sverige bjöd in andra länder till en militärövning som genomfördes tidigare i år. KU kan inte dra någon annan slutsats än att regeringen har brustit i sina rutiner för beredningen av militärövningen. Regeringens utgångspunkt har varit att de personer från andra länder som deltar i övningen tillsammans med Sverige inte ska ha gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser, tortyr eller brott mot mänskligheten. Försvarsministern har dessutom gett uttryck för uppfattningen att krigsförbrytare som ändå kommer till Sverige ska kunna lagföras här. KU finner att försvarsministerns uttalande är anmärkningsvärt med hänsyn till att åklagare har konstaterat att man inte kan göra en saklig prövning med hänsyn till att officeren i fråga hade immunitet. Det innebär att den sakliga bedömningen av huruvida Helsingforskommitténs anklagelse, och för den delen också Regeringskansliets uppgift att det inte förhöll sig på det sättet, inte har kunnat prövas av åklagare eller av domstol."

Det blir ytterst intressant om regeringen bemyndigar Försvarsmakten att inleda förhandlingar med Ryssland om en arrangemangsplan för det bilaterala utbytet 2008, med eller utan anvisningar kring de frågor som övningen Snöflingan aktualliserade.

Under UD:s ärenden finner man också två intressanta förslag till beslut:

"Uppdrag att utarbeta en strategi för svenskt utvecklingssamarbete i Sudan" och "Upprättande av en kommission för klimatförändring och utveckling". Den första punkten skall förmodligen ses som ett led i regeringens strävan att samordna svenska insatser. Försvarsmakten skall ju som bekant till Sudan.

Jag återkommer när innehållet i dessa regeringsbeslut offentliggörs.

Ömsom vin, ömsom vatten...

Jag har tidigare skrivit om oppositionens försvarsmotioner med anledning av regeringens budget. Jag gick hårt åt socialdemokraterna, på goda grunder tycker jag själv eftersom försvarsavsnittet i deras budgetmotion är under all kritik.

Men, man är ju inte sämre än att man kan modifiera sina ståndpunkter i takt med att kunskapen ökar. Det har den gjort idag, när jag tog del av den (s) kommittémotion som har inlämnats. Det är en motion som i vissa avsnitt är riktigt bra, speciellt avsnitten under "Samhällets sårbarhet".

Man slår in lite öppna dörrar här och där (t.ex. begäran om strategi för internationella insatser och försvarsindustristrategi) och man har lite oklara skrivningar om att riksdagen ska besluta om en sammanhållen säkerhetsstrategi (är det en ny strategi man vill ha?), en hemställan som lyder "Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om pliktsystemets vikt för ett folkligt försvar", vilket jag tycker andas någon annat än den öppenhet inför en pliktutredning som Håkan Juholt har givit uttryck för: Men, som sagt, i jämförelse med budgetmotionen är det en glad överraskning.

Om man skall håva in credit för detta konstruktiva bidrag, måste man dock från socialdemokratiskt håll få hejd på Försvarsutskottets ordförande Anders Karlsson m.fl. Läs denna artikel i BLT. Den inleds med orden:

"När försvarsutskottets nye ordförande Anders Karlsson (s) kommer till Karlskrona inleds en socialdemokratisk offensiv för en seriös försvarspolitik, där vi också vill värna om svensk försvarsindustri som vi anser är en tillgång för landet" (min kursivering).

Den seriösa försvarspolitik som artikelförfattarna förespråkar illustreras därefter bland annat genom följande stycke:

"Ta Kockums AB i Karlskrona som är en högteknologisk försvarsindustri som ligger på framkant inom sina nischer. Den har i många år varit framgångsrik på exportmarknaden och därtill tävlat om svenska order till marinen i konkurrens. Materielförsörjningen till marinen har förvisso alltid varit behovsstyrd och att påstå något annat är groteskt. Den som väljer floskler i stället för saklig argumentation har för lite på fötterna!"

Jag är verkligen nyfiken på hur en saklig argumentation lyder kring frågan om marinens materielförsörjning alltid har varit behovsstyrd. Hur definierar Karlsson "behov"?

Jag undrar också hur seriöst det är att i artikeln framhålla det faktum att socialdemokraterna plussar på 350 miljoner 2008 jämfört med regeringen, men att man inte berättar om de miljarder (s) vill spara åren därefter?

måndag 8 oktober 2007

Ett klot till, tack!

Om vi fortsätter att leva som idag behövs det två jordklot år 2050 för att klara vår livsstil. Den 6 oktober inträffade Overshoot Day, alltså den dag då vi har överskridit årets produktion av ekologiska resurser och tjänster.

Fram till 1987 använde människan inte mer av jordens resurser än vad naturen själv hann med att återskapa. År 2007 har vi nått Overshoot Day nästan en månad tidigare än när den inträffade år 2000. Dagen riskerar att infalla tidigare för varje år som går.


Det här är viktigt; detta är den ömma punkten eller själva smittohärden om man så vill, från vilken bl.a. klimatförändringarna utgör en effekt. Frågan om livsstil och ekologiskt fotavtryck leder in oss på lika viktiga som jobbiga diskussioner om ansvar, uppoffring och global rättvisa. Men kan i de bästa av världar också skapa möjligheter -kanske tvingas det fram av vår ovilja att offra egen standard och livsstil- finna nya tekniska innovationer, samarbeten (som i sig kan vara konfliktdämpande) och en utveckling som medger att vi ser framtiden an med tillförsikt för både våra egna och världens barn. För om de inte skall fara i strupen på varandra över dessa hårt pressade och sinande tillgångar, då måste vi bygga fred nu.

- Det innebär att räntan är slut och att vi lever på kapitalet. Vi konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden kan återskapa på ett år. Det är en väckarklocka som vi inte bara kan stänga av och vänta på nästa signal. Om trenden fortsätter kommer vi att behöva många fler planeter för att kunna försörja hela mänskligheten, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.


Läs mer på WWF:s hemsida.

Läs mer om det globala fotavtrycksnätverket, Global Footprint Network, som startades 2003 och idag består av mer än 70 olika myndigheter, forskningsinstitut och ideella organisationer.

Som ett led i förberedelsen

Jag rekommenderar Svenska FN-förbundets rapport om Darfur, i vilken det ingår sammanfattningar av tre FN-rapporter. Den första handlar om mänskliga rättigheter i Darfur, den andra om sexuella övergrepp och godtyckliga frihetsberövanden och den tredje handlar om hur klimatförändringen förvärrar konflikten i Darfur.

I skriften beskrivs FN:s humanitära arbete i Darfur om man kan läsa om några av de drygt två miljoner internflyktingar som finns i regionen. Skriften avslutas med en artikel om några av de FN-processer gällande Darfur som pågår.

Det är viktig läsning inför vad som komma skall för det svensk-norska ingenjörsförband om cirka 400 soldater, som skall åka dit (160 är från Sverige, övriga är norrmän).

Den 4 oktober lade regeringen sin proposition om svenskt deltagande i Förenta nationernas och Afrikanska unionens gemensamma fredsfrämjande insats i Darfur, till riksdagen. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 450 personer till förfogande för deltagande i Förenta nationernas och Afrikanska unionens gemensamma fredsfrämjande insats i Darfurregionen i Sudan (UNAMID) under högst 18 månader. En förutsättning för svenskt militärt deltagande i UNAMID är att Förenta nationerna och Afrikanska unionen ger sitt godkännande till insatsen.

På skalan




Var befinner du dig på den politiska skalan? Mitt resultat kan beskådas här ovan.


Gör testet, det är kul!